Välkommen
Läget finns hela tiden. Men ytan tar överhand.
Det andra finns bara när vi väljer att se det.
Stänga av. Reagera. Trycka bort. Analysera.
Men det andra lever i sig själv. Där finns ingen pausknapp.
Sen definieras måltidens melodi.
Du som inte äter får skylla dig själv.
Vindlande glädje i rasets mitt.
Det utanför skiter vi i. Våra handleder är inte bärare ändå.
Köttets filé marineras med saffranskrydda.
Utanför luktar det ravioli på burk.
Jag slänger den sista saffranspåsen. Den behövdes inte.
Du tar slickepotten till konservburken. Det finns sås kvar.
För mig var middagen god. En samling kring silverbesticken.
Det var gröna fläckar på dina pastakuddar. Du åt inte.
Skyll dig själv.
2011-03-19 @ 23:05:28 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()
