Inflyttade
Nu har vi bott på Bergsgatan 24 i en och en halv vecka. Vi trivs bra och har börjat få iordning lite grann nu iallafall.
Jag sitter och pluggar. Skriver om BBIC och dess inverkan på barns delaktighet i barnavårdsärenden. Jag behöver kontextualisera det till kurslitteraturen och det har inte varit det lättaste hittills. Det går minst sagt trögt. Har funderat på att byta ämne flera gånger. Blir tokig på det här nämligen. Skriver dikter om det istället. Det är roligare.
Barnets oändliga talan
De hör inte.
De stänger av och låter sig inte beröras.
Genom skriken och andetagen finns ingenting.
Rösterna lägger sig,
och hon står där med fötterna i sten.
Ett litet barn utan talan, utan skrik, utan viskningar.
Ingen som lyssnar.
Men när de ställer sig på knä och tittar rakt fram dyker hon upp framför dem.
Tills dess rycks det i kjolen.
- Dummer. Tjugo minuters eftertanke i trappan.
Kom fram när du är snäll.
Vill inte.
Var det någon som pratade?
Det hörs inget.
Finns det någon där?
Nej, ingen.
2011-10-12 @ 14:54:54 Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()