Dunk
Nelson springer runt mina fötter när jag sitter vid köksbordet. Runt, runt, runt, runt, vända håll i luften, runt, runt, runt, runt och vända håll i luften igen. Jag sitter still. Har sovit en halvtimme. Blir helt slut av torsdagarna i Stockholm. Föreläsningen på förmiddagen var väldigt intressant och jag gillade föreläsaren starkt. Det nya barndomsparadigmet (barndomssociologin) skrev jag som överskrift i mitt anteckningsblock. (NU ÄR JAG RIKTIGTHIMLAIRRITERAD FÖR MELLANSLAGSTANGENTEN GÅR SÅHIMLA TRÖGTATT TRYCKA NERFÖR ATT DET VERKAR LIGGA EN SMULA DÄRSOMINTE GÅR BORT.JAG FÅR NERVSAMMANBROTT SNARTOCH DET ÄRINTE ROLIGT ATTSKRIVA VIDARE EFTERSOM DEN JÄVLATANGENTEN VÄGRARSAMARBETA MED MIG!!!)
2011-09-15 @ 18:56:30 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()